Min farmor Emilia och farfar Nils bodde på Norra Liden. Nästan varje fredag tog bror Janne och jag 7:ans spårvagn till hållplats Domkyrkan och knatade upp till farmor och farfar. Ibland spelade vi kort, men oftast gick vi på bio. Det var en rullande film, så där kunde Janne och jag bli sittande i timtal. När vi kom tillbaka till farmor hade hon lagat den mest gudomliga måltid man kan tänka sig och hon använde bara smör. Hemma hos oss fanns bara margarin (och ibland gjort av val köpt i Norge). Min favorit var nog farmors hemmagjorda fiskbullar av fiskfärs med färska räkor i och till det inmundigade vi Zingo eller sockerdricka.
Farmor var född 1903 och kallades för Milly eller Mimmi. När hon var ung ville hon ville hon bli balettdansös och sökte till Storan, men kom inte in för hon ville inte visa benen. Så kan det gå!
På bilden är farmor 82 år och fortfarande otroligt pigg, tillsammans med Daniel ett år.
Och när jag var liten bjöd hon alltid mig på Gravensteiner. Så gott!!
SvaraRadera